Saturday 28 June 2008

Den här vill jag ha!

Monday 7 April 2008

Jag pillrade just ut min mobils minneskort från datorn när jag skulle prova om den passade till ett av facken, men det gjorde det inte, kortet var för litet och jag har just spenderat en timme med att pillra ut det igen.

Sunday 6 April 2008

Cloverfield

Har sett den filmen och trots att alla säger att den är usel så kan jag inte tycka annat än att den inte var SÅ usel som jag har hört, den var rätt trevlig att se med Claes faktiskt.
Men filmmakare måste verkligen gilla att ha ihjäl Manhattan.

Jag måste bara säga att jag fick väldigt stora Sin(ffx) vibbar av det malplacerade monstret, speciellt med tanke på "hudflagorna".

Nybliven tidningstant här

Tjaaa, jag har nu sålt tidningar i helgen. Och jag har kommit fram till att Anna har någon allvarlig hjärnskada som står ut med det. Hursomhellst så var första dagen det värsta jag varit med om, dagen före, alltså i fredags så kändes det rätt okej då det var extremt mycket vårkänsla ute med bar torr asfalt. Men vad tror du händer? Jo jag upptäcker ett 10 cm tjokt slasktäcke nästa morgon som jag slaskar omkring i, i fyra timmar o_o.
Söndag blev det bara 3 timmar och till min lycka, nästan ingen slask :DD
(och jag har nu kommit fram till att jag kan stå ut med detta)

Man hörde ju rätt mycket om mannen som hade en stark fobi för tanter för ett tag sen, jag tror jag förstår vad som är så skräckinjagande med dem, har du någonsen sett en butter tant(buttra gubbar finns också och är lika läskiga) öppna dörren när du ringt på och uppenbarligen inte är så välkommen?

Men jag måste tillägga att det finns ett par riktigt trevliga också som faktisk blir jätteglada när man plingar på, så nu har jag inget var än att fortsätta sälja tidningar (och undvika de buttra gubbarna och gummorna) :P

Friday 28 March 2008

O_o~Zz

Jag brukar faktiskt ha väldigt kul åt mina drömmar då de brukar vara rätt konstiga, den senaste var faktiskt såpass normal och sammanhängande att jag kommer ihåg det viktigaste, jag existerade också som mig själv istället för att sväva omkring och iakta 8-D

Tror det började med att jag ska följa med Anna till.... Afrika xD
jag springer iaf omkring till största del på skolan och köper halva jättebutterbullar för 70 spänn styck, fråga inte varför men det blev 3 stycken av någon anledning och en stickad halsduk. Jag träffar på en blond snubbe som mördar en utvald skara, men jag och mina tillfälliga kompisar (?) lyckas aldrig få fast honom då vi försökte efter att någon jag kände blev smått mördad, förövrigt så tror jag att mordvapnet var en penna. Men sen växlade fokusen till Afrikaresan, roliga är att under hela drömmen så tänker jag och har ångest över det, men jag packar aldrig med något. Vi far i ett litet vingligt plan som landar i Afrika på en tågräls. Allt var dessutom snötäckt där och jag tyckte att det var aningens underligt, fast inte anna hon var glad ändå.

Sen så är jag tillbaka hemma, jag har tydligen den blonde läskige mördaren efter mig och jag flyr från skolan och hamnar plötsligt utanför den lilla skola jag gick på från 1:an till 5:an. Det är glashalt och han jagar mig med en bil som jag såg tidigare i drömmen, det finns en liten backe ner mot en korsning som jag kastar mig ner mot för att ta mig fram snabbare. Det är ju som sagt glashalt så jag glider nerför backen samtidigt som bilen kör efter. Jag har ingen aning om varför han vill ha mig död, men i det läget känns det ganska kört. Men bilen glider ju också omkring och när jag åker in i en snödriva så fastnar bilen just bredvid. kan kliver ut och fast jag rör mig så där drömsegt då man inte kan springa så lyckas jag peta honom i halsen så han dör.

Det är seriöst första gången jag undkommit mitt öde i en sådan dröm.
Hursomhelst så avslutades det hela med att jag flyttar omkring min endler's guppyhona ett par gånger och lyckas ha ihjäl den. Jag blev allt lite ledsen då.

Saturday 22 March 2008

Diabetes here I come

Jag är nu officiellt sämst. Jag har gått omkring och vart riktigt snål nu när jag sparar till min london resa, det har faktiskt gått rätt bra. Tills idag då, det är nämligen CD rea på Åhlens och tjaaa... mina inköpsinpulser gick sorgligt nog inte att stoppa så där rök alla spenderbara pengar denna månad. Jag tror det bara är Anna som faktiskt förstår vidden av detta skivproblem, och ärligt talat ska jag banna mig själv från cdon resten av året. Det min hjärna inte verkar förstå är att jag faktiskt inte har råd.

En annan anledning till varför jag är lite sämre är att jag håller på att dö av helgens sockerintag, jag har nämligen ätit lantmannaships, en av de många ostbågevarianterna, kladdkaka med glass och godis och då på endast en fredag, men men det är ju helg, + att det är påsk så = mer onyttigheter.

Sen ska jag ju också till Sophie och vi ska tydligen baka kladdkaka.
Kommer jag överleva denna helg?
Det är frågan....

Thursday 28 February 2008

Idag har varit en rätt trevlig dag, har bla fått min "avancerade" bilduppgift att likna något... Ser ungefär ut som ett nerknarkat vrak, men det är definitivt en förbättring om jag ska vara ärlig men det är fortfarande något fundamentalt fel med ansiktet men det får åtgärdas imorrn.

Umgicks med Soppus idag och hon är allmänt stalkad av den konstigaste människan på skolan. Vi drack det onyttigaste kaffe jag någonsin kommit i kontakt med, hällde bla i choklad och grädde med socker. Jag har också märkt att jag inte tål modeprogram, de får allt att se så lätt ut, ger storhetsvansinne, får mig att vilja rita kläder på rad och få Soppus att sy upp dem under vapenhot.

Sunday 24 February 2008

Well then, goodbye everybody

Har nu suttit och sett Suicide club som tidsfördriv, för japansk film kan ju aldrig vara fel...eller? För att uttrycka det milt så har jag faktiskt sett bättre filmer. Jag måste nog hålla med EG om att början är det enda som är uthärdligt, om man gillar att se ett 50-tal tjejer bli överkörda av ett tåg vill säga.

Hade man som jag hoppats på en smart och elegant lösning på varför Japan blir extra självmordsbenäget så blev man aningens besviken när det visade sig att det på något mystiskt vis 5 små 12-13åringar som ylar MÄÄÄRU MIII('mail me', japansk engelska <3).>(de var ju förstås prydda med paljetter) dyker upp med hans lilla gäng. Han sysslar ju även med att sparka ihjäl små djur(?) i kropsstrumpor och under hela denna underbara totalt random scen så rör sig de kropsstrumpebeklädda djuren(?)och möjligtvis någon människa konstant och i samma rörelsemönster. Det skulle väl du också göra i samma situation, kråla dig i jämna rörelser då du kidnappats och blivit slängd i en kroppsstrumpa? Till och med tjejen som blir (detta är möjligtvis ännu mer random i detta sammanhang) våldtagen rör sig i långsamma takt som de andra små krålande varelserna. Väldigt realistisk må jag säga. Han börjar också sjunga mitt i allt också.

Glömde jag nämna att det finns med ett par rullar med ihopsydda hudbitar? men vad de skulle ha för syfte har jag inte heller någon aning om.
man kan sammanfatta med att inget har någon mening och inte heller vet jag vem huvudkaraktären är, om det är poliserna som har så pass mycket personlighet att de kan klämma ur sig:
- Det rör sig inte om ett brott, det är självmord! Genom större delen av filmen till det till och med slår dem att det är smått onaturligt att det regnar skolflickor med fina skoluniformer till höger och vänster.
Eller flickan som fick sin pojkvän(?) på örat rätt så tidigt i filmen och fick svaret i slutet det vet jag icke, hur som helst kände jag engagemanget flöda ur mina öron genom hela filmen och jag orkar inte ens bry mig.

Snubben som dyker upp bara sådär(och små djurpåsar i bakgrunden)